För några veckor sedan publicerade SvD en debattartikel som vände sig mot påståendet att kvinnor missgynnas i dagens pensionssystem. Författarna bakom artikeln var universitetslektorn Agneta Kruse och nationalekonomen Ann-Charlotte Stålberg.
De håller med om att kvinnor får en lägre pension än männen. Men tycker att det är felaktigt att dra slutsatsen att kvinnor är missgynnade i det nuvarande systemet.
”Ersättningsgraden, det vill säga pensionsnivån jämfört med lönen före pensioneringen är inte lägre för kvinnor och avkastningen, det vill säga hur mycket man får i relation till inbetalda avgifter, är högre för kvinnor än för män”.
De menar också att kvinnor när de blir äldre inte får betala ett högt pris för omsorgen av sina barn.
Deltidsarbete under en begränsad period under småbarnsåren har i själva verket små konsekvenser för individens samlade pension, bortsett från att löneutvecklingen är sämre för den som arbetar deltid.
Sett utifrån hela arbetslivet ger en minskning av arbetstiden med 25 procent under en tioårsperiod inte någon stor minsking av den totala pensionen. För en grundskollärare innebär det att den deltidsarbetande kvinnan får 94 procent av den heltidsarbetande lärarens pension.
Författarna menar att den allmänna pensionen och tjänstepensionen ofta är den största förmögenheten man har om man skiljer sig i 40-årsåldern. Bostaden och andra ägodelar som delas lika vid en skiljsmässa har inte något större värde i och med att de allra flesta fortfarande har stora obetalda lån.
”Precis som att alla gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, vore det naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter”.
Lösningen känns kanske naturlig men är komplex och inte helt lätt. I våras gästbloggade Kristina Kamp här på Förvalt om varför vi inte ska dela på tjänstepensionen.
Hon menar att tvångsdelad tjänstepension som lösning på jämställdhetsproblemet är ett högriskprojekt och ställer bland annat frågorna nedan i ett av sina inlägg,
”Vad händer om mannen dör tidigt, får sparken, blir sjuk eller byter fru innan det kommit in tillräckligt med pengar i exfruns pensionsportfölj? Hur kul är det för mannen att ha gett bort kanske en fjärdedel av sin framtida pension när frugan plötsligt sticker med en annan, med ännu högre pension?”
Hon tar det även ett steg till och pratar rättvisa. Och då blir det ännu knepigare. Hur rättvist är det att det är valet av man som styr vad du får i pension? Hur gör vi med de kvinnor som inte hittat någon karl?
Nej, det är sannerligen ingen lätt fråga och heller inte någon quickfix vi har att göra med. Frågan att dela pensionen mellan makar är svår även om det känns naturligt att dela lika. Kärlek och pengar är komplext och så även kärlek och pension.
Men några tips på vägen kan kanske vara till hjälp. Här kan du läsa Kristina Kamps fem bästa tips, både till er som klarar att leva lyckliga i alla dagar och till er som inte gör det.
Louise Svensson